Blog Image

Vi flyttar till Uganda

Vad händer

Vi flyttar till Uganda i 3 månader för att Johanna skall jobba på Mulago Hospital. Efter dessa 3 månader reser vi vidare till Tanzania och ev. andra närliggande länder i ytterligare 1 mån.

Tororo (17 Nov.)

Uganda Posted on Sun, November 24, 2013 18:46:19

De internationella läkarna på Mulago sjukhus brukar bli ivägskickade till något litet sjukhus på landsbygden någon vecka och nu var det vår tur. Vi packade ihop våra saker och flyttade från Ham Tower till en liten stat som heter Tororo och ligger på gränsen till Kenya.

Vi flyttade på söndagen den 17 November och bara ett par dagar innan kom morfar till oss för att hälsa på. Han skall stanna i 3 veckor. Morfar tyckte nog att Afrika var minst sagt ociviliserat, vilket det också är.

Resan till Tororo gick faktiskt smidigt, Mulago ordnade transporten och det var en ny fin bil som faktiskt var sponsrad av Sida.

Eftersom det inte var så lätt att hitta något på internet om olika boenden i Tororo så gick vi helt på en rekommendation vi fått från sjukhuset och checkade in på Café Davis. Det visade sig dock vara ett väldigt sunkigt ställe som var i princip fallfärdigt. Dörrkarmar var helt söderätna av termiter och det mesta var trasigt. Frukost ingick men var väl inte helt perfekt den heller. Vi är ju 6 i familjen med morfar men vi fick dela på 5 bananer och 4 rostade smörgåsar samt te. Vi bestämde oss för att inte sova mer än en natt på Café Davis så när läkarna gick till sjukhuset gick jag barnen och morfar och spanade en ett par andra hotell i närheten. Vi hittade ett hotell som en gång i tiden varit rätt lyxigt med fina rum och pool m.m. Dock så är det idag mer eller mindre fallfärdigt och vattnet i poolen såg inte badbart ut. Vi hittade ett annat rätt enkelt hotell som heter Prime Hotell men som var helt och rent så dit flyttade alla saker. Morfar var mycket nöjd med att komma ifrån det första stället. Dessutom så lyckades han förhandla ner priset för oss alla efter att ha förklarat för företrädaren att det skulle komma fler internationella läkare till sjukhuset och att vi skulle rekommendera deras hotell.

Tororo är en stad som domineras av en stor cementfabrik. Eftersom huvudvägen från Kenya förut gick genom Tororo så trodde man att staden skulle växa och bli stor, så vägar m.m. var planerat för en större stad. Nu finns dock inte mycket av asfalten eller trottoarer. Mitt i staden finns ett berg som heter Tororo Rock och man kan ta sig upp till toppen med en guide. Det finns också en linbana som man har kunnat åka upp till toppen med, men föga förvånande så var det länge sedan den fungerade.

Den största fördelen med att bo här i stället för i Kampala är att det är så väldigt mycket lugnare. Första veckan här har varit lugn förutom att Markus varit sjuk, troligtvis öroninflammation. Man kan äta lokal lunch på ett HIV-center bredvid sjukhuset för ca 5 SEK så man kan ju kosta på sig att äta ute varje dag.



Hemskolning

Uganda Posted on Wed, November 20, 2013 19:54:58

När vi var i Houston i 3 mån så fick Moa vara hemma och Markus och Matilda gå i skolan, så för att det skall bli rättvist så går nu Moa i skolan och Markus och Matilda är hemma. Det är klart, de privatskolor vi hittat skulle ju kosta runt 200 000 SEK för dem så det spelar ju också roll förstås. Moas dagis kostar ju faktiskt bara 1500 SEK.

Hemskolning är rätt tråkigt, men vi har hittat en annan ugandisk familj som hemskolar sina 4 barn så vi har varit hos dem ett par gånger för att få vara lite sociala. Jag måste ju dock säga att jag tycker att de fuskar lite gran, mamman kör lektioner på förmiddagen sen kommer det en annan lärare och tar hand om dem på eftermiddagen. Och sen har vi ju förstås musikläraren som kommer ett par gånger i veckan, och vi får inte glömma bildläraren som kommer ibland. Vi hade turen att få komma den dag som bildläraren var där, han hade med sig batikfärger så vi gjorde batikfärgade T-skjortor.

Nu är det ju inte de enda vuxna som jobbar i huset där de bor, det är ju en hushållerska och en trädgårdsmästare också. När vi skulle gå hittade jag först inte våra skor, men det visade sig att hushållerskan tvättat alla skor och ställd dem på tork i solen. Jag trodde knappt mina ögon, så rena var de knappt när det var nya.



Jinja (1-3 Nov.)

Uganda Posted on Wed, November 13, 2013 21:09:59

Om man gillar lite mer äventyr och action så skall man åka till Jinja, här kan man forspaddla hoppa bungy-jump åka MTB eller fyrhjuling m.m.

Vi bokade in oss på Nalabalu Rafting, ett företag som kör forspaddling, för en grad 5 paddling i gummibåt på Vita Nilen. Så på fredag eftermiddag blev vi hämtade av en Matatu och körda till Nile River Camp utanför Jinja. Enligt kartan är det ca 8 mil och skulle ta ca 1 timme att köra. Men med lite trafik och dåliga vägar tog det 3 timmar. På slutet blev det sämre och sämre lervägar och man började undra vad det var för ställe vi var på väg till. Men till vår förvåning så låg där en riktigt fin anläggning vid Nilens strand. Vi bodde i små sovsalar och det fanns en mysig restaurang och en bra pool at bada i.

På lördag morgon blev vi hämtade och körda till Nalabalus hus inne i Jinja. Där fick vi frukost och en genomgång av vad som skulle hända under dagen. Ägarna av företaget var västerländska unga killar och guiderna lokala.

Johanna Louise och barnen Ã¥kte med ägaren och hans gravida fru pÃ¥ en â€Floating Trip†dvs de Ã¥kte pÃ¥ lugnt vatten i kanoter och badade mycke och ofta medans de flöt fram pÃ¥ Nilen.

Vi andra, ca 50 st, åkte iväg i bussar till ett ställe längs Nilen där vi delade upp oss ca 8 per gummibåt och drog iväg. Turen tog hela dagen och vi stannade och åt lunch halvvägs. Det var tiotal små vattenfall som vi åkte i, vilket var superkul. Mellan fallen badade vi och drev med i strömmen, både liggandes i vattnet och sittandes i båten.

I det sista fallet välte hela gummibåten och vi hamnade i vattnet. Det var rätt intensivt, jag blev neddragen av en våg och fick vacker vänta ca 20 sek. innan jag ploppade upp ur vattnet lite längre nerströms.

På vägen hem i bussarna delades det ut massor av gratis öl och hemma i Nalabalus hus såg vi på en film som gjorts under dagen.

Söndagen ägnade jag och barnen åt att bada i poolen och Johanna var iväg och red. Runt 5 på eftermiddagen tittade vi på solförmörkelsen och sedan åkte vi hem till Kampala igen.



Queen Elisabeth NP (26 – 29 Okt.)

Uganda Posted on Wed, November 06, 2013 09:57:42

Olle Engdegård dök upp på besök och skulle stanna 10 dagar så vi passade på att åka på mer safari. Denna gång åkte vi ännu längre bort och väster ut, till gränsen till Congo. Här finns flera nationalparker och den största är Queens Elisabeth NP. Här finns bergskedjan Rwenzori mellan Congo och Uganda. Här finns också två stora sjöar, Lake George och Lake Edward.

Vi åkte även denna gång med Red Chilli i deras minibuss. Totalt var det en ca 9 timmars resa till Simba Camp som vi skulle bo på. På vägen stannade vi i en liten mysig stad som heter Fort Portal och åt lunch. Precis när vi bara hade ett par kilometer kvar till campen så pajade vår minibuss. Föreståndaren till campen kom och hämtade oss i sin jeep. Denna gång bodde vi i en sovsal och dessutom var hela området inhägnat så inga djur på nätterna denna gång.

Efter en natts god sömn så åkte vi iväg till en liten by en bit upp i bergen och gick på en lång promenad med en guide. Han berättade om hur det vara att leva på landet och vilka grödor som man odlade. Vi såg cacao, bananer, ananas m.m. Turen avslutades med att vi blev visade lite afrikansk dans av byns kvinnogrupp. Vi hamnade också i någon diskussion där Johanna försökte förklara hur familjeplanering funkar och att man inte får cancer av alla preventivmedel.

På eftermiddagen så åkte vi på en båttur och spanade på djuren längs med stranden. Vi passerade också en fiskeby och fick veta att de som bodde där hade en hel del svårigheter att tas med, t.ex. så hade över 10 bybor blivit dödade av lejon. På vägen hem så såg vi många elefanter som gick över vägen. Vi blev tvungna att snabbt åka vidare en bit för att inte bli instängda mellan en massa elefanter.

Efter ännu en natt pÃ¥ campen sÃ¥ var det dags för en riktig â€game drive†där vi äntligen fick se lejon i det vilda. PÃ¥ eftermiddagen gick vi med en guide i djungeln och tittade pÃ¥ en massa fladdermöss i en grotta. Det fanns en del farliga saker pÃ¥ vägen, t.ex. sÃ¥ sÃ¥g vi svampar som växte pÃ¥ träden. Svamparna var giftiga, om man tog pÃ¥ en svamp och stoppade fingrarna i munnen sÃ¥ dog man. Vi funderade pÃ¥ att ta med nÃ¥gra hem till Sverige men hade ingen bra pÃ¥se att stoppa dem i.

Sista dagen fick vi en hantverklektion av några från den lokala kvinnogruppen. Vi fick lära oss hur de gör pärlor av papper och hur man gör korgar och små lådor av gräs.

På hemvägen stannade vi igen i Fort Portal och shoppade lite souvenirer, bl.a. en trumma som Markus spelade på vägen hem.



Murchisons Falls National Park (20 Okt.)

Uganda Posted on Wed, November 06, 2013 09:00:01

Äntligen var det dags för lite riktig safari. Vi åkte tillsammans med de andra svenska läkarna budgetföretaget Red Chilli norrut till nationalparken Murchissons Falls. Vi blev hämtade vid Ham Towers i 2 4-hjulsdrivna toyota minibussar som man kan fälla upp taket på när man är på safari. Efter ca 6 timmars bilresa kom vi fram till nationalparken och efter ytterligare någon timme på vägar där 4-hjulsdriften var absolut nödvändig kom vi till en rastplats med utsikt över en del av vattenfallen. Där fick vi också en guidad vandring med mer utsikt över fallen.

Någon timmes bilåkande senare kom vi fram till Red Chilli’s Rest Camp där vi bodde i Tält i 2 nätter. Campen var helt ok med billig mat m.m. Det var supernoga med att inte lämna någon mat i tältet, eftersom det drar till sig djur. Apor och vårtsvin är väldigt angelägna att komma åt maten och de brukade sabba tälten ganska mycket om man lämnade mat där. Dessutom fick man inte lämna deo, duschtvål, vissa mediciner m.m. eftersom de också luktade gott för djuren.

Första natten var lugn och tidigt på morgonen innan soluppgången drog vi iväg i minibussarna och åkte över sjön på en färja, eller snarare en flytbrygga med en traktormotor på. Vi åkte runt hela förmiddagen och såg massor av djur. Vi såg giraffer, elefanter, vårtsvin, antiloper, apor, bufflar m.m. Medans vi väntade på färjan på väg tillbaka så blev Clara jagad av en babian som ville ha hennes lunchsmörgås.

På eftermiddagen åkte vi på en 3 timmar lång båttur på sjön och såg massor med djur och fåglar längs med stränderna.

Efter en lång dag så var det dags att sova andra natten i tälten. När vi precis lagt oss och det lugnat ner sig lite på campen, kom ett par flodhästar in bland tälten och började beta. Jag tittade ut genom myggnätet i tältet och precis utanför stod en stor flodhäst och smaskade. De gick runt bland tälten under större delen av natten och när Markus vid 5 på morgonen vill gå och kissa så spanade vi försiktigt ut. Ganska nära tältet stor en flodhäst så vi smög iväg åt andra hållet för att gå på toa.

Sista dagen så åkte vi en annan väg igenom parken tillbaka. Vi stannade också vid ett annat vattenfall och tittade vid lunchen.



Banda Island (11 -13 Okt.)

Uganda Posted on Wed, October 23, 2013 20:58:33

DÃ¥ var det dags för en lite större utflykt bort ifrÃ¥n storstaden, all jobbig trafik och alla människor som ropar “hello muzongu” efter en hela tiden.

Johanna jobbade hemifrån med administrativa saker fram till halv elva på förmiddagen då vi åkte med vår favorit-chaffis Paul ut till en liten hamn/fiskeby utanför Entebbe. Väl där fick vi vänta en stund på ett lokalt café på att fiskebåten vi skulle åka med skulle komma.

Det visade sig också att de norrmän som också bor på Ham Tower också skulle till samma ö som vi. Så totalt var vi 9 svenskar och 4 norrmän som skulle med båten. Till slut dök australiensaren Andrew upp och visade oss till båten. Han driver campingen på ön. Innan det var en camping så bodde det någon knarkodlande muzongo där ute. Han påbörjade ett bygge av ett litet slott, men han var tydligen mer intresserad av att röka hasch än att jobba på sitt slott så det är lite si och så med det bygget.

Båten var en liten öppen fiskebåt med utombordare. Det fanns till vår stora förvåning flytvästar, till och med ett par i barnstorlekar. Kanske något som tillkommit efter att en annan båt som tidigare kört till ön sjunkit något år tidigare. Vi fick höra att de som åkt med den båten hade simmat hela natten och till slut kommit till någon ö där de blivit räddade.

Eftersom afrikanerna inte velat bygga någon brygga så var man tvungen att vada ut till båten. Ett litet problem är dock att Victoriasjön är full av bilharzia som man kan få om man badar. Därför livnär sig en hel hög afrikaner på att bära muzongos och även en del andra afrikaner från stranden och ut till båten. Kvinnor blir burna som bebisar och män får sitta på axlarna. Eftersom det är många som vill tjäna en snabb slant så är det fullt kaos vid stranden och massor av människor sliter i en och vill få bära. Moa tyckte att det var läskigt att bli buren av en främling och Johanna fick tyvärr rumpan doppad i vattnet av sin något för korta bärare. Vi får väl se om någon av oss får någon bilharzia.

Själva bÃ¥tresan tog ca 3 timmar rakt ut pÃ¥ sjön. Efter en lÃ¥ng stund i bÃ¥ten, som tur nog hade ett soltak, sÃ¥ kom vi fram till en samling öar. Den allra minsta (1,2 x 0,8 km) var den vi skulle tälta pÃ¥. Ön är täckt av djungel och har en fin strand i ena ändan. Där finns ocksÃ¥ det övergivna slottet och en del andra hus. Precis ovanför den fina sandstranden fanns de uppsatta tält med madrasser i som vi betalt för att sova i. Mat ingick ocksÃ¥, lite av en â€all inclusive†resa med andra ord. Det finns ett kök, ett hus med matbord, toaletter och duschar, segeljollar m.m. Toaletterna är fina sitt-toaletter fast med ett skynke i stället för dörr. Det finns till och med en varm dusch, eller alltsÃ¥ man eldar under en tunna och sedan öser man upp varmt vatten i en dunk med duschmunstycke som man sedan kan hissa upp.

När vi kom till ön var vi de enda gästerna men under helgen kom det en hel hög till. Mest spelade vi spel och tog det lugnt, barnen lekte på stranden. En del turister badade men vi vågade inte på grund av risken för bilharzia. Australiensaren lovade att det inte fanns på denna strand, men han hade själv haft bilharzia 3 ggr så vi var skeptiska.

På lördagen gick jag Johanna Markus Moa och Louise genom djungeln till en liten fiskeby på andra sidan ön. Vägen dit kändes som ett expedition Robinsson äventyr. Mitt på ön försökte några kor skrämma bort oss. Väl framme i byn så kom de flesta barnen och hälsade och höll oss i händerna. Hela byn inklusive fiskebåtarna var i rätt så uselt skick, men på något vis hade man ändå lyckats få ut ett par fullstora fina biljardbord.

På kvällen serverades middagen i kråk-slottet för att vi alla inte fick plats i vår lilla matsal. Barnen fick sin mat tidigare för att de inte skulle hinna somna, och det var nog bra för maten var inte klar för än halv 9.

På söndagen var det dags för att åka hem efter lunch och återigen fick vi sitta och puttra fram i 3 timmar ute på sjön. Väl framme vid stranden rusade alla bärare fram och stoppade båten för att få tillfälle att bära iland alla mot en kostnad. När det var min tur att stiga ur båten började två personer slita i mig från var sitt håll för att få bära, det var inte helt lätt att få någon av dem att släppa taget.

Tyvärr visade det sig Paul missuppfattat tiden och vi fick vänta i nästan en timme innan han dök upp. Det var lite obehaglig stämning och det kändes som om poliserna i, vad vi tror var en tullstation, skulle plocka in oss när som helst för att göra passkontroll eller något annat.

Medans vi väntade kom en mycket skum afrikan fram till oss och pratade en lång stund, när Paul till slut kom och hämtade oss försökte han tränga sig in i bilen. När vi lyckades åka iväg utan honom så såg vi att han följde efter oss på en motorcykel.



Independence Day (9 Okt.)

Uganda Posted on Thu, October 17, 2013 14:50:42

I dag är det Independence Day här i Uganda. Det är en helgdag men läkarna jobbar i alla fall för att vara ledig en annan dag i stället.

Moa fick fira redan i går och måla flaggor på dagis.

Det största firandet skall vara i en park som heter Kololo Air Strip. Men eftersom risken för terrordåd inte är helt obetydlig samt att vi fått höra att det kan bli en ganska hetsk stämning mot muzongos så gick vi och badade på Sheraton hela dagen i stället. På kvällen firade vi tilsammans med en hel grupp norska läkarstudenter (9st) från Bergen.



Markus födelsedag (8 Okt.)

Uganda Posted on Thu, October 17, 2013 14:37:16

I dag fyller markus år, och det har vi försökt fira som vanligt. Det var inte helt lätt att få taf i några bra presenter men vi hittade lite strandleksaker och några DVD-filmer.

På kvällen hade vi kalas och bjöd in de andra svenska läkarna, som lyckats hitta ett UNO till Markus i present.

Efter mycket letande och en tur till en stor supermarket hittade vi alla tillbehör till pasta-sallad som Markus beställt, samt chips och dip och glasstårta med ljus på.



« PreviousNext »